Borta bra men hemma bäst Hannas avslutning på resan
Får ursäkta för att vi inte har uppdaterat något sedan vi kom hem. MEN vi har som sagt haft fullt upp med annat.
flygresan hem från Australien gick bra men det är väldigt långt så man blir en aningen rastlös.. Varken Emma eller jag sov speciellt mycket på flyget och det tror jag att vi kan vara ganska så glada över med tanke på att vi har kunnat ställa om oss väldigt bra nu när vi har kommit hem. Visst jag har somnat som en gris vid 11-tiden på kvällen och vaknat tidigt men mig gör det inget, det är bara skönt.
När vi landade i Stockholm så trodde jag att jag skulle pirra sönder. Man visste att man var såååå nära familjen då. Och först fick vi visa passet när vi klev av... Och bara stå i kö till det så blir man ju tokigt. Sen fick vi vänta på våra väskor. Först kom emmas och sen kom min, men dom minuterna som vi fick vänta på väskorna kändes väldigt långa. Man ville bara springa till sina föräldrar. När vi väl började närma oss utgången så får jag syn på min lillebror som inte är så liten längre och sen pappa som satt på huk och höll i Disa. (Vår hund)
och när jag fick syn på dom kunde jag inte hålla mina tårar tillbaka.. Vilken härlig känsla det var att få träffa dom igen efter 4 och en halv månad. Och först fram var lilla Disa som fick säga hej.
I bilen hem så blev det mycket prat om allt möjligt, tror inte det var tyst en sekund.
När vi svängde upp på uppfarten så var det massor med ljus tända i köket samt ljus utanför.. Då tänkte jag, mamma skulle aldrig åka hemifrån utan att släcka alla ljus...?
När jag klev in i huset så var det riktigt konstig känsla, det var mysigt, varmt, luktade julskinka, och ah det var hemma! Och jag visste ju att någon var där inne och när jag kommer in i vardagsrummet sitter min moster och mina kusiner i soffan som överraskning. Då hade dom fixat och donat tills jag skulle komma.
så många gånger som jag legat och tänkt på dom här stunderna och nu har man liksom varit hemma i 2 veckor snart.. Det går fort det kan jag lova.
Nu ska man ge sig ut i arbetslivet igen och så småningom flytta hemifrån också. Men en sak är säker att den här resan är något jag aldrig kommer ångra. Det är nog den bästa erfarenheten man kan få.
och det här är också någonting som jag absolut inte trodde om mig själv också med tanke på att jag är så hemmakär osv. jag har också lärt mig att uppskatta så mycket, det man har här hemma. Man saknar folk så fruktansvärt mycket på en sådan här resa och det är verkligen ett bevis på att man älskar dom man saknar. Man är stolt över dom man lever med hemma. Man växer också otroligt mycket som person, genom att man får ta så mycket ansvar över allting. Man ska boka saker, ringa, åka, göra sig förstådd osv.
Tillbaka till det med uppskatta. Jag känner väldigt mycket med den här resan att jag uppskattar Sverige. Sveriges traditioner med jul, nyår, midsommar osv, ja ni förstår. Vi har liksom 4 olika årstider som andra inte har som vi och det är jag väldigt glad för.
Tack alla som har följt oss på vår resa och velat läsa om allt vi gjort!
En dröm är bara början på en verklighet tänk på det, ingenting är omöjligt det är bara du som kan påverka det!
Pussar och kramar från Hanna :)
Emma kommer säkert också att skriva ett sista inlägg här i bloggen, ska tjata lite på henne!
